Once upon a midnight dreary, while I pondered, weak and weary,
Over many a quaint and curious volume of forgotten lore,
While I nodded, nearly napping, suddenly there came a tapping,
As of some one gently rapping, rapping at my chamber door.
" 'Tis some visiter," I muttered, "tapping at my chamber door —
Ah, distinctly I remember it was in the bleak December,
And each separate dying ember wrought its ghost upon the floor.
Eagerly I wished the morrow; — vainly I had tried to borrow
From my books surcease of sorrow — sorrow for the lost Lenore —
For the rare and radiant maiden whom the angels name Lenore —
And the silken sad uncertain rustling of each purple curtain
Thrilled me — filled me with fantastic terrors never felt before;
So that now, to still the beating of my heart, I stood repeating
" 'Tis some visiter entreating entrance at my chamber door —
Some late visiter entreating entrance at my chamber door; —
Presently my soul grew stronger; hesitating then no longer,
"Sir," said I, "or Madam, truly your forgiveness I implore;
But the fact is I was napping, and so gently you came rapping,
And so faintly you came tapping, tapping at my chamber door,
That I scarce was sure I heard you" — here I opened wide the door; ——
Deep into that darkness peering, long I stood there wondering, fearing,
Doubting, dreaming dreams no mortal ever dared to dream before;
But the silence was unbroken, and the darkness gave no token,
And the only word there spoken was the whispered word, "Lenore!"
This I whispered, and an echo murmured back the word, "Lenore!"
Then into the chamber turning, all my soul within me burning,
Soon I heard again a tapping somewhat louder than before.
"Surely," said I, "surely that is something at my window lattice;
Let me see, then, what thereat is, and this mystery explore —
Let my heart be still a moment and this mystery explore;—
Open here I flung the shutter, when, with many a flirt and flutter,
In there stepped a stately raven of the saintly days of yore;
Not the least obeisance made he; not an instant stopped or stayed he;
But, with mien of lord or lady, perched above my chamber door —
Perched upon a bust of Pallas just above my chamber door —
Then this ebony bird beguiling my sad fancy into smiling,
By the grave and stern decorum of the countenance it wore,
"Though thy crest be shorn and shaven, thou," I said, "art sure no craven,
Ghastly grim and ancient raven wandering from the Nightly shore —
Tell me what thy lordly name is on the Night's Plutonian shore!"
Much I marvelled this ungainly fowl to hear discourse so plainly,
Though its answer little meaning — little relevancy bore;
For we cannot help agreeing that no sublunary being
Ever yet was blessed with seeing bird above his chamber door —
Bird or beast upon the sculptured bust above his chamber door,
But the raven, sitting lonely on the placid bust, spoke only
That one word, as if his soul in that one word he did outpour.
Nothing farther then he uttered — not a feather then he fluttered —
Till I scarcely more than muttered, "Other friends have flown before —
On the morrow he will leave me, as my hopes have flown before."
Wondering at the stillness broken by reply so aptly spoken,
"Doubtless," said I, "what it utters is its only stock and store,
Caught from some unhappy master whom unmerciful Disaster
Followed fast and followed faster — so, when Hope he would adjure,
Stern Despair returned, instead of the sweet Hope he dared adjure —
But the raven still beguiling all my sad soul into smiling,
Straight I wheeled a cushioned seat in front of bird, and bust and door;
Then upon the velvet sinking, I betook myself to linking
Fancy unto fancy, thinking what this ominous bird of yore —
What this grim, ungainly, ghastly, gaunt, and ominous bird of yore
This I sat engaged in guessing, but no syllable expressing
To the fowl whose fiery eyes now burned into my bosom's core;
This and more I sat divining, with my head at ease reclining
On the cushion's velvet lining that the lamplight gloated o'er,
But whose velvet violet lining with the lamplight gloating o'er,
Then, methought, the air grew denser, perfumed from an unseen censer
Swung by angels whose faint foot-falls tinkled on the tufted floor.
"Wretch," I cried, "thy God hath lent thee — by these angels he hath sent thee
Respite — respite and Nepenthe from thy memories of Lenore!
Let me quaff this kind Nepenthe and forget this lost Lenore!"
"Prophet!" said I, "thing of evil! — prophet still, if bird or devil! —
Whether Tempter sent, or whether tempest tossed thee here ashore,
Desolate, yet all undaunted, on this desert land enchanted —
On this home by Horror haunted — tell me truly, I implore —
Is there — is there balm in Gilead? — tell me — tell me, I implore!"
"Prophet!" said I, "thing of evil! — prophet still, if bird or devil!
By that Heaven that bends above us — by that God we both adore —
Tell this soul with sorrow laden if, within the distant Aidenn,
It shall clasp a sainted maiden whom the angels name Lenore —
Clasp a rare and radiant maiden whom the angels name Lenore."
"Be that word our sign of parting, bird or fiend!" I shrieked, upstarting —
"Get thee back into the tempest and the Night's Plutonian shore!
Leave no black plume as a token of that lie thy soul hath spoken!
Leave my loneliness unbroken! — quit the bust above my door!
Take thy beak from out my heart, and take thy form from off my door!"
And the raven, never flitting, still is sitting, still is sitting
On the pallid bust of Pallas just above my chamber door;
And his eyes have all the seeming of a demon that is dreaming,
And the lamp-light o'er him streaming throws his shadow on the floor;
And my soul from out that shadow that lies floating on the floor
Over many a quaint and curious volume of forgotten lore,
While I nodded, nearly napping, suddenly there came a tapping,
As of some one gently rapping, rapping at my chamber door.
" 'Tis some visiter," I muttered, "tapping at my chamber door —
----Only this, and nothing more."
Ah, distinctly I remember it was in the bleak December,
And each separate dying ember wrought its ghost upon the floor.
Eagerly I wished the morrow; — vainly I had tried to borrow
From my books surcease of sorrow — sorrow for the lost Lenore —
For the rare and radiant maiden whom the angels name Lenore —
----Nameless here for evermore.
And the silken sad uncertain rustling of each purple curtain
Thrilled me — filled me with fantastic terrors never felt before;
So that now, to still the beating of my heart, I stood repeating
" 'Tis some visiter entreating entrance at my chamber door —
Some late visiter entreating entrance at my chamber door; —
----This it is, and nothing more."
Presently my soul grew stronger; hesitating then no longer,
"Sir," said I, "or Madam, truly your forgiveness I implore;
But the fact is I was napping, and so gently you came rapping,
And so faintly you came tapping, tapping at my chamber door,
That I scarce was sure I heard you" — here I opened wide the door; ——
----Darkness there, and nothing more.
Deep into that darkness peering, long I stood there wondering, fearing,
Doubting, dreaming dreams no mortal ever dared to dream before;
But the silence was unbroken, and the darkness gave no token,
And the only word there spoken was the whispered word, "Lenore!"
This I whispered, and an echo murmured back the word, "Lenore!"
----Merely this, and nothing more.
Then into the chamber turning, all my soul within me burning,
Soon I heard again a tapping somewhat louder than before.
"Surely," said I, "surely that is something at my window lattice;
Let me see, then, what thereat is, and this mystery explore —
Let my heart be still a moment and this mystery explore;—
----'Tis the wind, and nothing more!"
Open here I flung the shutter, when, with many a flirt and flutter,
In there stepped a stately raven of the saintly days of yore;
Not the least obeisance made he; not an instant stopped or stayed he;
But, with mien of lord or lady, perched above my chamber door —
Perched upon a bust of Pallas just above my chamber door —
----Perched, and sat, and nothing more.
Then this ebony bird beguiling my sad fancy into smiling,
By the grave and stern decorum of the countenance it wore,
"Though thy crest be shorn and shaven, thou," I said, "art sure no craven,
Ghastly grim and ancient raven wandering from the Nightly shore —
Tell me what thy lordly name is on the Night's Plutonian shore!"
----Quoth the raven, "Nevermore."
Much I marvelled this ungainly fowl to hear discourse so plainly,
Though its answer little meaning — little relevancy bore;
For we cannot help agreeing that no sublunary being
Ever yet was blessed with seeing bird above his chamber door —
Bird or beast upon the sculptured bust above his chamber door,
----With such name as "Nevermore."
But the raven, sitting lonely on the placid bust, spoke only
That one word, as if his soul in that one word he did outpour.
Nothing farther then he uttered — not a feather then he fluttered —
Till I scarcely more than muttered, "Other friends have flown before —
On the morrow he will leave me, as my hopes have flown before."
----Quoth the raven, "Nevermore."
Wondering at the stillness broken by reply so aptly spoken,
"Doubtless," said I, "what it utters is its only stock and store,
Caught from some unhappy master whom unmerciful Disaster
Followed fast and followed faster — so, when Hope he would adjure,
Stern Despair returned, instead of the sweet Hope he dared adjure —
----That sad answer, "Nevermore!"
But the raven still beguiling all my sad soul into smiling,
Straight I wheeled a cushioned seat in front of bird, and bust and door;
Then upon the velvet sinking, I betook myself to linking
Fancy unto fancy, thinking what this ominous bird of yore —
What this grim, ungainly, ghastly, gaunt, and ominous bird of yore
----Meant in croaking "Nevermore."
This I sat engaged in guessing, but no syllable expressing
To the fowl whose fiery eyes now burned into my bosom's core;
This and more I sat divining, with my head at ease reclining
On the cushion's velvet lining that the lamplight gloated o'er,
But whose velvet violet lining with the lamplight gloating o'er,
----She shall press, ah, nevermore!
Then, methought, the air grew denser, perfumed from an unseen censer
Swung by angels whose faint foot-falls tinkled on the tufted floor.
"Wretch," I cried, "thy God hath lent thee — by these angels he hath sent thee
Respite — respite and Nepenthe from thy memories of Lenore!
Let me quaff this kind Nepenthe and forget this lost Lenore!"
----Quoth the raven, "Nevermore."
"Prophet!" said I, "thing of evil! — prophet still, if bird or devil! —
Whether Tempter sent, or whether tempest tossed thee here ashore,
Desolate, yet all undaunted, on this desert land enchanted —
On this home by Horror haunted — tell me truly, I implore —
Is there — is there balm in Gilead? — tell me — tell me, I implore!"
----Quoth the raven, "Nevermore."
"Prophet!" said I, "thing of evil! — prophet still, if bird or devil!
By that Heaven that bends above us — by that God we both adore —
Tell this soul with sorrow laden if, within the distant Aidenn,
It shall clasp a sainted maiden whom the angels name Lenore —
Clasp a rare and radiant maiden whom the angels name Lenore."
----Quoth the raven, "Nevermore."
"Be that word our sign of parting, bird or fiend!" I shrieked, upstarting —
"Get thee back into the tempest and the Night's Plutonian shore!
Leave no black plume as a token of that lie thy soul hath spoken!
Leave my loneliness unbroken! — quit the bust above my door!
Take thy beak from out my heart, and take thy form from off my door!"
----Quoth the raven, "Nevermore."
And the raven, never flitting, still is sitting, still is sitting
On the pallid bust of Pallas just above my chamber door;
And his eyes have all the seeming of a demon that is dreaming,
And the lamp-light o'er him streaming throws his shadow on the floor;
And my soul from out that shadow that lies floating on the floor
----Shall be lifted — nevermore!
- Edgar Allan Poe--------------------------------------------------
Jag minns den bästa sommaren i mitt liv. Det bästa jobbet jag haft med dom bästa vännerna man kunde ha. Okej, jobbet sög men mina kamrater gjorde det uthärdligt. Vi var väldigt olika allihopa och skulle kanske inte umgåtts i andra situationer, och umgås inte heller efter den där sommaren, men just då var det perfekt.
(vi sov ganska mycket...)
(vi sov ganska mycket...)
Broder Daniel - "No time for us"
[ingenting] - "Hallelujah"
Sigur Rós - "Viðrar vel til lóftárása"
...när jag sitter och läser i mitt rum samtidigt som det är fest i resten av huset.
För fördriva tiden samtidigt som jag skriver detta inlägg bestämmer jag mig för att se hur Svenska Akademins ordbok definierar ordet tönt: "tönt: fjantig person; larvighet", "töntig: fjantig, dum". Jag tycker inte att jag är fjantig i stunder som dessa, snarare nördig? Men då ser jag att nörd definieras som "enkelspårig och löjeväckande person, tönt", lite löjeväckande är jag kanske men inte enkelspårig!
Jag försökte iaf använda ordet tönt i dess modernare betydelse; en socialt okapabel person med ett speciellt (kanske enkelspårigt?) intresse, typ en sån person som kollar upp ord på Svenksa Akademins hemsida en fredag kväll. Men jag gillar´t!
För fördriva tiden samtidigt som jag skriver detta inlägg bestämmer jag mig för att se hur Svenska Akademins ordbok definierar ordet tönt: "tönt: fjantig person; larvighet", "töntig: fjantig, dum". Jag tycker inte att jag är fjantig i stunder som dessa, snarare nördig? Men då ser jag att nörd definieras som "enkelspårig och löjeväckande person, tönt", lite löjeväckande är jag kanske men inte enkelspårig!
Jag försökte iaf använda ordet tönt i dess modernare betydelse; en socialt okapabel person med ett speciellt (kanske enkelspårigt?) intresse, typ en sån person som kollar upp ord på Svenksa Akademins hemsida en fredag kväll. Men jag gillar´t!
Det hade räckt med att bara visa denna bild på min tröja ;)
Jag har tjatat om det på fb och jag tänker fortsätta här för det är ju faktiskt ett av världens coolaste djur, enligt mig själv, som uppmärksammas under helgen. Den 8-10 oktober är alltså Cephalopoda-släktets dagar. För den som inte vet så är Cephalopoda det vetenskapliga namnet på bläckfiskfamiljen. Cephalopoda har två underklasser: Nautiloidea (fyrgälade bläckfiskar) och Coleoidea (tvågälade bläckfiskar). Till Nautilodea tillhör Nautilus släktet och till Coleoidea tillhör bläckfisken (Octopoda), squid/"den tioarmade bläckfisken" (Theuthida) och cuttlefish (Sepiida). Bläckfisken tillhör blötdjuren och är därför nära släkt med sniglar och musslor vilket kan låta konstigt första gången man hör det men när man tittar på Nautiloiderna så kan man se likheten då bl.a. Pärlbåten (Nautilus pompilius) faktiskt har ett skal och cuttlefish släktet har ett inbyggt skal.
Hur välkända eller officiella dessa dagar är vet jag inte men enligt Cephalopodcast så ser "schemat" över dagarna ut såhär:
Hur välkända eller officiella dessa dagar är vet jag inte men enligt Cephalopodcast så ser "schemat" över dagarna ut såhär:
- Thursday, October 8 – Octopus Day, for all the eight-armed species
- Friday, October 9 – Nautilus Night, a time for all the lesser-known extant and extinct cephalopods
- Saturday, October 10 – Squid Day/Cuttlefish Day, or Squidturday, covering the tentacular species
Och hur exakt dagarna firas eller uppmärksammas har jag inte tagit reda på men något annat jag upptäckt är att det finns en hel uppsjö (ordvits höhö.. ;) av bläckfiskbloggare!
Ernst Haeckel
Jag får alltid en så härlig känsla i magen när jag läser det här. Taget ur första kapitlet av Harry Potter och De vises sten:
En bris krusade över de välskötta häckarna på Privet Drive, som låg tyst och prydlig under den bäcksvarta himlen, den sista plats i världen där man kunde vänta sig att häpnadsväckande saker skulle äga rum. Harry Potter vände sig runt inuti filtarna utan att vakna. Hans ena lilla hand slöt sig om brevet intill och han sov vidare, utan att veta att han var speciell, utan att veta att han var berömd, utan att veta att han skulle väckas om några timmar av mrs Dursleys skrik då hon öppnade ytterdörren för att sätta ut mjölkflaskorna, och inte heller visste han att han under de följande veckorna skulle få tjuvnyp och knuffar av sin kusin Dudley... han kunde inte veta att folk, som möttes i hemlighet runtom i landet, i just detta ögonblick höjde sina glas och sade med dämpade röster:
“Skål för Harry Potter - pojken som överlevde!”
Namn: Hrafnhildur Sunna
Vad drack du senast: Vatten.
Vad gjorde du igår kväll: Åkte till Heron City med två mamma och Óskar, åt riktig god thaimat (wokad biff med ingefära, vitlök och grönsaker) sen såg The Ugly Truth på bio. Rekomederar den inte.
Hur många hamstrar har du haft: Noll.
Vad ska du göra i kväll: Plugga, fördriva tiden med meningslösa, men ack så roliga Facebookspel och kanske gå en promenad om näsan slutar rinna.
Vad ska du göra i morgon: Plugga varvat med Facebookspel, duscha och kanske se Wolverine.
Senaste inköp: Vodka Redbull...
Senaste film: The Ugly Truth. En meningslös romantisk komedi precis som alla andra.
Vad har du i ditt fönster: Musselskal, ljus och rökelse.
Tycker du om att cykla: Javisst.
Vem sov du över hos senast: Mammas isländska väninna.
Vem sov över hos dig senast: Det var nog Hanna.
Vem pussade du på senast: Simon (kattunge) som lyckades smita in i vardagsrummet.
Vad ska du göra nu: Ta hand om mitt akvarium på Facebook.
Vad ska du göra sen: Äta och försöka plugga.
Vem träffade du sist: En blandning av vänner ute i fredags.
Sjunger du i duschen: Nej, jag har aldrig förstått tjusningen i det.
Ringde dig senast: Det var Hanna i fredags.
Vem ringde du senast: Telesvar.
Hur länge sov du inatt: 9,5 timme.
När ska du gå och lägga dig ikväll: Jag tänkte se Mari Jungstedt-filmen på fyran som slutar 23:10.
Vad gjorde du för tre timmar sen: Jag gick och la mig en liten stund igen.
Vad skulle du vilja göra nu: Äta gott.
Person du kan lita på till 100%: Mig själv?
Har du badat i år? Ja men alldeles för få gånger.
Vad heter du just nu på msn: » Sunna *
Hur många syskon: Två.
Känner du någon som heter likadant som dig? Det fanns en tjej i en parallellklass på Island som hette Sunna.
Morgontrött? Ja, kan även bli morgonförbannad .
När är du född? Fredagen den 13:e oktober 1989.
Var bor du? I Järna.
Nuvarande hårfärg? Tråkblont.
Riktiga hårfärg? Nån sorts blond.
Ögonfärg? Gröngrå.
Vad läser du för bok nu? Thérèse Raquin av Emile Zola, The Tell-Tale Heart and Other Writings av Edgar Allan Poe och dom sista kapitlena av Harry Potter och Dödsrelikerna ligger och väntar på att jag ska gråta mig igenom dom.
Humör just nu? Irriterad för jag får inte se reprisen av Idol .
Vad har du för parfym idag? Ingen.
Vill du ha barn? Eventuellt.
Hur stort är ditt rum? Ingen aning.
Har du tv/dator i ditt rum? Bara dator. Fast just nu sitter jag med datorn i vardagsrummet.
Piercingar? Öronen, hade i naveln en gång i tiden.
Tatuering? Har en briljant idé som jag sitter och ruvar på.
Hur många converse allstarskor äger du? Inga äkta.
Brukar du vara osminkad i skolan? Nej det skulle kännas naket.
Skostorlek: Dom har vuxit upp till 40 märkte jag.
Tre saker som skrämmer dig: Mörker, skräckfilmer och spindlar.
Tre saker som du har på dig: Nattlinne, mjukisbrallor och lopapeysa.
Tre av dina favoritsartister/band: Sigur Rós, Metallica, Slipknot.
Tre saker du verkligen vill ha: MIN LÖN så att jag kan köpa: kläder, inredning och betala av skulder.
(bilder: godmat, soundbooks, dm)
Vad drack du senast: Vatten.
Vad gjorde du igår kväll: Åkte till Heron City med två mamma och Óskar, åt riktig god thaimat (wokad biff med ingefära, vitlök och grönsaker) sen såg The Ugly Truth på bio. Rekomederar den inte.
Hur många hamstrar har du haft: Noll.
Vad ska du göra i kväll: Plugga, fördriva tiden med meningslösa, men ack så roliga Facebookspel och kanske gå en promenad om näsan slutar rinna.
Vad ska du göra i morgon: Plugga varvat med Facebookspel, duscha och kanske se Wolverine.
Senaste inköp: Vodka Redbull...
Senaste film: The Ugly Truth. En meningslös romantisk komedi precis som alla andra.
Vad har du i ditt fönster: Musselskal, ljus och rökelse.
Tycker du om att cykla: Javisst.
Vem sov du över hos senast: Mammas isländska väninna.
Vem sov över hos dig senast: Det var nog Hanna.
Vem pussade du på senast: Simon (kattunge) som lyckades smita in i vardagsrummet.
Vad ska du göra nu: Ta hand om mitt akvarium på Facebook.
Vad ska du göra sen: Äta och försöka plugga.
Vem träffade du sist: En blandning av vänner ute i fredags.
Sjunger du i duschen: Nej, jag har aldrig förstått tjusningen i det.
Ringde dig senast: Det var Hanna i fredags.
Vem ringde du senast: Telesvar.
Hur länge sov du inatt: 9,5 timme.
När ska du gå och lägga dig ikväll: Jag tänkte se Mari Jungstedt-filmen på fyran som slutar 23:10.
Vad gjorde du för tre timmar sen: Jag gick och la mig en liten stund igen.
Vad skulle du vilja göra nu: Äta gott.
Person du kan lita på till 100%: Mig själv?
Har du badat i år? Ja men alldeles för få gånger.
Vad heter du just nu på msn: » Sunna *
Hur många syskon: Två.
Känner du någon som heter likadant som dig? Det fanns en tjej i en parallellklass på Island som hette Sunna.
Morgontrött? Ja, kan även bli morgonförbannad .
När är du född? Fredagen den 13:e oktober 1989.
Var bor du? I Järna.
Nuvarande hårfärg? Tråkblont.
Riktiga hårfärg? Nån sorts blond.
Ögonfärg? Gröngrå.
Vad läser du för bok nu? Thérèse Raquin av Emile Zola, The Tell-Tale Heart and Other Writings av Edgar Allan Poe och dom sista kapitlena av Harry Potter och Dödsrelikerna ligger och väntar på att jag ska gråta mig igenom dom.
Humör just nu? Irriterad för jag får inte se reprisen av Idol .
Vad har du för parfym idag? Ingen.
Vill du ha barn? Eventuellt.
Hur stort är ditt rum? Ingen aning.
Har du tv/dator i ditt rum? Bara dator. Fast just nu sitter jag med datorn i vardagsrummet.
Piercingar? Öronen, hade i naveln en gång i tiden.
Tatuering? Har en briljant idé som jag sitter och ruvar på.
Hur många converse allstarskor äger du? Inga äkta.
Brukar du vara osminkad i skolan? Nej det skulle kännas naket.
Skostorlek: Dom har vuxit upp till 40 märkte jag.
Tre saker som skrämmer dig: Mörker, skräckfilmer och spindlar.
Tre saker som du har på dig: Nattlinne, mjukisbrallor och lopapeysa.
Tre av dina favoritsartister/band: Sigur Rós, Metallica, Slipknot.
Tre saker du verkligen vill ha: MIN LÖN så att jag kan köpa: kläder, inredning och betala av skulder.
(bilder: godmat, soundbooks, dm)
Jag har sen några veckor tillbaka ett dubbelt medborgarskap. Jag är alltså både svensk och isländsk medborgare. Jag ångrade mig lite i sista sekund men nu, ett år innan valet, så känns det jätte kul att jag kommer få vara med och påverka lite lite lite grann genom att rösta 2010! Men jag tänker inte, hjärntvättad som blivit, rösta på Mp utan att ha läst på om dom andra partierna. Jag kanske inser att Kd har allt jag begär från ett parti eller att jag har en liten moderat som gömmer sig i mitt dunklaste mörker nånstans. Nej men på riktigt, jag kommer inte ihåg mycket av det vi lärde oss i skolan om partierna och jag vill veta exakt vad det är jag röstar på och vad det är jag inte röstar på.
(bilder: lejonroos, bp)
Den australiensiska versionen av 60 minutes gjorde ett inslag om krisen på Island. Inslaget är sevärt men jag stör mig på att budskapet verkar vara att islänningarna skulle ha hållit sig till det dom är bra på; fisket. Det känns lite som "kvinnans plats är i köket"-tänk, sen ville dom fördumma islänningarna genom att säga att dom flesta tror på älvor (vilket enligt statistik i och för sig är sant). Att dra alla över en kam och påstå att islänningar är dumma bönder tycker tycker jag är orättvist, men jag känner att dom får faktiskt skylla sig själva lite. Bilden jag fick förra sommaren av den moderne islänningen var att dom är ytliga, giriga och prylgalna. Fast med den bilden så drar även jag alla över en kam på ett ganska orättvist sätt eftersom jag aldrig riktigt lärde känna nån islänning utöver min släkt som är långt ifrån ytliga och giriga. Repotaget går att se här.
När jag tittar igenom min blogg så ser jag att den innehåller väldigt mycket Island just nu. Det beror på att jag ibland går in i perioder, ofta kring hösten, då jag börjar längta bort från Sverige och allt som oftast blir det Island som jag längtar till. Antagligen eftersom jag har besökt Island sedan jag var barn och där var man aldrig skoltrött, sjuk eller ledsen. Men å andra sidan bodde vi där i ett år och då blev jag både sjuk och ledsen men aldrig skoltrött. Island är väl helt enkelt som ett andra hem, även fast guldskimret från min barndom har bleknat lite.
Fytoplankton finns i havet och utgörs av alger och vissa bakterier.
Fytoplankton producerar ungefär 50% av vårt syre.
(blid: zeeinzicht)
Fytoplankton producerar ungefär 50% av vårt syre.
(blid: zeeinzicht)
Ser jag aningen spänd ut på bilden nedan? Okej kvalitén på bilden är sämst men jag har i alla fall ett väldigt ansträngt uttryck i mitt ansikte. Vad det beror på är att jag har sprungit fram och tillbaka mellan datorn och soffan i ett försök att fånga en bild som skildrar den senaste veckan av mitt liv: sittandes i soffan.
Jag lyckades tillslut få en bra bild men resan dit var lång och riktigt rolig. Jag använde Photo Booth och en funktion som tog fyra bilder på fyra sekunder vilket resulterade i ca 70 bilder, jag fick då den briljanta idén att jag skulle klippa ihop en liten film i iMovie och lägga upp men av nån anledning så funkar det inte att lägga upp den här. Den blev riiiktigt bra iaf (not) men det var jätte kul att göra den och jag påmindes om hur kul det var på median i skolan när jag och Cissi jobbade med att klippa ihop våra dokumentärer :)
Jag lyckades tillslut få en bra bild men resan dit var lång och riktigt rolig. Jag använde Photo Booth och en funktion som tog fyra bilder på fyra sekunder vilket resulterade i ca 70 bilder, jag fick då den briljanta idén att jag skulle klippa ihop en liten film i iMovie och lägga upp men av nån anledning så funkar det inte att lägga upp den här. Den blev riiiktigt bra iaf (not) men det var jätte kul att göra den och jag påmindes om hur kul det var på median i skolan när jag och Cissi jobbade med att klippa ihop våra dokumentärer :)
Jag var såklart tvungen att köra min text om Grýla genom Google translate för att se hur illa översatt det blev och lycklig blev jag när jag upptäckte att "Grýlas" översattes till "pönnukakan hennar" vilket betyder hennes pannkaka! Men vad vet jag, det kanske är ordets ursprungliga betydelse?
